Här murar Åsa. Det gjorde hon inte idag. Hon slappade, vilade och (till slut) sov...
Som jag har längtat! Och trängtat! Och trånat. Efter Åsa så klart. Två hela veckor stannade hon kvar i Thailand efter att jag hade åkt hem. Och i morse - äntligen - kom hon hem. Jag, den perfekta flickvännen/sambon/livskamraten hade så klart förberett för detta. Frukost med ALLA val: ost, ägg, marme, lepa, grönsaker, skinka och korv. Tre sorters bröd. Bacon, hallon och grönsaker. Allt man kan önska sig. Jepp, so far so good. Åsa kom hem, jag gick till jobbet.
Vad gör en kärlekskrank gräsänka som längtar ihjäl sig och planerar för blivande frugans hemkomst? Fixar så klart praktfull välkomstmiddag med skagenröra, Champagne, lammfilé, potatis, lyxig sallad med rättika (min bästa grönsak), semitorkade tomater med Feta, sjukt goda ostar till eftis och galet gott rötjut. Vad gör (den i och för sig ganska kärleksfulla) flickvännen?
Förrätt (skagen + Champagne): "Ska vi verkligen öppna den där flaskan? Jag vill mest ha kött."
Huvudrätt (lammfilé, sallad, potatis, tomater, galet gott rötjut): "Skitgott!"
Eftis (sjukt goda ostar): ...vet inte eftersom Åsa ville "vila lite" efter huvudrätten...
Hon sover fortfarande. Men det gör inte så mycket, för hon är i alla fall hemma. Jag kan dricka upp det galet goda rötjutet själv. Och i morgon överraskar jag Åsa med sjukt goda ostar till frukost och hoppas på att hon inte kommer ihåg att det var gårdagens eftis...
Shit, jag är verkligen sluuuuuug...
