I dagens SvD finns en artikel om att man tar på sig ett stort ansvar när man köper ett gammalt torp. Byggnadsantikvariern Vicki Wenander säger bland annat:
"Jag brukar råda folk till att inte göra någonting när huset väl är köpt. Låt objektet berätta sin historia."
Jag undrar så vad mitt torp försöker säga mig med gräset som växer ur golvet/väggen i köket. Varför kan inte Brunnsstugan tala ett västerländskt kulturspråk? Kanske är det autistisk.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
En antikvarie som jag känner säger att bästa sättet att vårda och bevara ett gammalt hus är att använda det. Så gör det.
En antikvarie som jag känner säger att bästa sättet att vårda och bevara ett gammalt hus är att använda det. Så gör det.
Hör du inte vad ditt torp säger? Det säger: Gräset kittlas - hjälp mig att ta bort det, men var försiktig så att jag inte skadas när du gör det. Om du vårdar och tar hand om mig, ger jag dig tusenfallt tillbaka. Ingen autism där inte!
Skicka en kommentar