Mindfulness är det nya svarta inom självhjälp. Det verkar gå ut på att stanna upp i tillvaron och liksom leva i nuet. Jo men det låter ju ganska sunt. Ända tills man börjar fundera över konsekvenserna. I dagens DN beskrivs en övning att äta frukost med alla sinnen. Man ska stanna upp några sekunder efter varje tugga, känna efter vilken temperatur, textur, färg, lukt det man äter och dricker har. Varje sinne ska få minst fem sekunders uppmärksamhet per tugga. Ingen tidning eller radio får konkurrera.
Men ursäkta mig, om alla sitter och känner efter hela tiden blir inte mycket gjort. Hur lång tid skulle det egentligen ta att äta frukost? Och hur kul är det att äta middag med en vän som hela tiden ska vända tankarna inåt och reflektera över sin egen upplevelse. Och den värsta situationen av alla, tänk ett planeringsmöte med personer som praktiserar mindfulness. Undrar hur de tar sig an uppgiften att planera verksamheten nästa år när det enda de kan tänka på är nuet...
söndag 4 november 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Mindfulness låter precis så rofyllt (och långsamt) som det är. Men det räcker en bra bit att bara ha det med sig i sitt medvetande. Jag blev rekommenderad en bok som heter "Vart du än går är du där" skriven av Jon Kabat-Zinn. Jag är glad att köpte den. Det är ingen sträckläsning, men det är en bra bok att ta till när det blåser och jag känner att jag behöver en påminnelse om hur skört allting faktiskt är. Vad sägs om kapitel med titlar som "Att släppa taget" och "Att inte döma"? Så klokt, så klokt...
Skicka en kommentar