Strängt välkomnande

Igår när jag kom hem satt de här stränga småknattarna och väntade innanför dörren. Åsa hade varit stan.

Henke

Jag älskar Henke Larsson. Verkligen! Men nu får han ju ändå ge sig. Vad sa han egentligen vid avtackningen på Olympia i går?

"Man är en ganska cool kille men nu känns det som om man börjar gråta"

Hallå Henke!!!!! Är det du eller nån annan som är en cool kille? Och vem är det egentligen som börjar gråta? Och började nån gråta? Eller kändes det bara så?

Butler intervjuas av fienden

Butte vilar...

Min favorithund Butler har fått en digital revival hos fienden antihusdjusbloggen. Läs intervjun med honom här. Se även lästipset Butlers blogg...

En galning går lös!

Idag var det blåbärssmak...

Min kollega Johan är en galen feeder som bakar muffins varje kväll och har med sig till jobbet. Någon måste ta mjölpåsen ifrån honom! NU!

Hej hå, hej hå, vi nu till gruvan gå...

Dalstugan behöver renoveras


Åsa renoverar


Addis vilar

Helgen har spenderats på Ornö. Åsa är glad som en speleman eftersom hon får bygga, mura, såga, kakla, fila, stämma och dreja eller vad det nu är man gör när man renoverar ett hus. Addis och jag satt mest framför brasan i stora huset. Hon sov och jag "jobbade".

Ornöbo?

Ebba en härlig sommardag


Ebba i morse...

Åsa och jag hade storslagna planer på att bo på Ornö under oktober. Jag såg framför mig hur jag skulle gå omkring i skogen, rosig om kinderna och med solsken i blick. Att ta färja-buss-pendel till jobbet kändes helt naturligt. Ett pittoreskt inslag i att vara skärgårdsbo helt enkelt...

Well, riktigt så pittoreskt är det inte att gå upp i totalmörker, leta efter bilen med ficklampa, gå ombord på bilfärja i ösregn och snålblåst, sitta i ful-loungen under vattnet på Ebba, springa till bussen på Dalarö, trängas på väg till stan och slutligen åka t-bana med äckliga människor (ok, det sista ska inte lastas skärgården). Nä, nästa resa till Ornö går inte förrän på fredag.