Vem eller vad gör oss lyckliga?

Bra ledare i dagens SvD om att lycka inte bör vara politikers mål. Patrik Krassén skriver bland annat "Det är positivt om politiska beslut kan stödja sig på forskning och erfarenheter, i stället för på gissningar. Men politik är inte vetenskap. Viktigast är kanske frågan: vill man hellre själv ha ansvar för att skapa sin lycka, eller vill man att det ska vara politikernas uppgift?"

Jag håller helt med och kommer att tänka på programmet Salzinger i P1 som i torsdags handlade om lycka. Programledaren konstaterar i inledningen att Bhutan är det enda land i världen där lycka är den centrala utgångspunkten för allt regeringen gör. Tilläggas ska också att Bhutan är ett av världens fattigaste och mest slutna länder (TV tilläts till exempel först för åtta år sedan). I programmet intervjuas Micael Bindefeld som varit i Bhutan. Han säger bland annat "De är lyckligt ovetande om saker som gör oss olyckliga" och "Jag är inte säker på att de inser hur lyckligt lottade de är".

Men vem ska avgöra vad som gör buthaneserna lyckliga? Är det inte litet förmätet av oss att sitta och hävda att de ska vara glada över att inte ha blivit exponerad för vissa saker som vi inte gillar? Jag tror inte ett spår på att människor var lyckligare förr. Att byta utveckling och välstånd mot fattigdom och armod tycker jag verkar korkat.