Svår fråga

Är just nu mycket upptagen med en av livets svåraste frågor. Hur mycket snor kan en näsa egentligen producera?

Mindfulness

Mindfulness är det nya svarta inom självhjälp. Det verkar gå ut på att stanna upp i tillvaron och liksom leva i nuet. Jo men det låter ju ganska sunt. Ända tills man börjar fundera över konsekvenserna. I dagens DN beskrivs en övning att äta frukost med alla sinnen. Man ska stanna upp några sekunder efter varje tugga, känna efter vilken temperatur, textur, färg, lukt det man äter och dricker har. Varje sinne ska få minst fem sekunders uppmärksamhet per tugga. Ingen tidning eller radio får konkurrera.

Men ursäkta mig, om alla sitter och känner efter hela tiden blir inte mycket gjort. Hur lång tid skulle det egentligen ta att äta frukost? Och hur kul är det att äta middag med en vän som hela tiden ska vända tankarna inåt och reflektera över sin egen upplevelse. Och den värsta situationen av alla, tänk ett planeringsmöte med personer som praktiserar mindfulness. Undrar hur de tar sig an uppgiften att planera verksamheten nästa år när det enda de kan tänka på är nuet...

Fantastiska erbjudanden!

På senare tid har mina Spam ändrat karaktär. Tidigare var de mest av typen här-kan-du-ladda-ned-några-nakna-brudar-med-big-boobs. Gäääääsp! Men sedan några veckor tillbaka har Spamen blivit nästintill poetiska, fortfarande med samma slags innehåll (tror jag), men de gör mig mycket gladare på nåt sätt. Eller vad sägs om "Change your sexual life completely to be an action man." Låter lockande... Eller den väldigt omtänksamma "We are here for your penis! You´ll like it!" Andra är väldigt konkreta, som "A real man should have a real penis. Here it is!" Litet grann undrar man var den är. I mailet?

Mina två favoriter just nu är definitivt:
"Trust our wonder medicine and your penis will sursprise you." Men vill man verkligen det?
och
"Your new sexual world is waiting for it´s leader!". Jojo, det där sista lät intressant!

Outhärdligt tråkiga saker

En del saker är tråkigare att göra än andra. Det tar till exempel emot extra mycket när jag ska bädda med rena lakan. Det spelar ingen som helst roll hur skönt det är att sova i en nybäddad säng.

Jag måste verkligen tvinga mig själv att inte bli en riktig snusk-slusk, för när jag tänker efter är det ju sjukt trist att borsta tänderna, tvätta håret och smörja in sig också. Men ännu, ännu tristare är det trots allt att såga. Åhh, vad jag är glad att jag slipper såga så ofta.

Måste man prata i taxin?

Jag åker mycket taxi, men vet ändå aldrig riktigt hur jag ska bete mig. Ofta sätter jag mig i framsätet eftersom jag vill ta igen för alla de nesliga tillfällen då jag som lillsyrra i bästa fall fick en del av baksätet i bilen - i sämsta fall hänvisad till golvet (ja, detta var långt före informationsfilmerna om elefanter i baksätet).

Jag har aldrig tänkt på framsätet som en acceptans för de där låååånga litaniorna från taxichauffören, men nu har jag förstått att det är så det är. Baksäte = jag vill inte snacka. Framsäte = det är helt ok att du babblar sönder mina trumhinnor (gärna med rasistiska reflexioner kring Stockholmstrafiken...).

Därför min stora förvåning och ångest häromdagen då jag åkt taxi till ett möte i 15 minter och tagit tillfället i akt att koppla av och lyssna på musik i min mp3. När vi kommer fram talar taxichauffören med ledsen röst:

Han: du lyssnade på musik under resan va?
Jag: ja
Han: jo, jag förstod det efter ett tag när jag hade försökt prata med dig. Men du svarade ju inte.

Meh!!! Det är väl ändå inte meningen att man ska ha dåligt samvete för uteblivet samtal om man från början sätter sig i baksätet?

Unga män och deras överkroppar

En sak jag uppmärksammat (utan att faktiskt titta särkilt noga) är att unga män, typ mellan 25 och 35 har väldigt långa överkroppar nu för tiden. Eller är det deras ben som blivit korta? Är det genetiskt, eller bara en konsekvens av ett mode? Så många frågor. Så få svar!

Det långa hårets Lars Adaktusson

Våndas över frisyrval. När jag äntligen lyckats övertala frisör-Bina om att det faktiskt är en bra idé att klippa av allt mitt långa hår blir jag plötsligt tveksam. Men ju längre tid man har samma frisyr, desto svårare blir det att byta. Man blir som fångad i sin frisyr. Om inte håret faller nu kommer jag bli det långa hårets Lars Adaktusson.

Kappahl och Richard Gere

Jag gillar Kappahls nya reklam med Richard Gere. Men jag har förstått att tolkningarna av den är väldigt olika. Häromdagen hade jag en ganska animerad diskussion med en vännina där hon tyckte det kändes jättedeppigt att kvinnan i filmen hela tiden tänker bort det hon har för att istället fantisera om Richard Gere. Själv tänker jag att hon, när hon ser sin man och alla andra män i sin omgivning, ser "sina egna" Richard Geres som säger "you look great". Jag tycker det är toppen med reklam som får dig att se din egen vardag i ett bättre sken.

MonIca & Icanders

Häromdagen kom jag att tänka på ICAs gamla handlarpar MonIca och Icanders. Hur tänkte ICA egentligen när de stekte dem? MonIca och Icanders är ju sjukt mycket coolare än Ica-Stig.

Per-Ola Karlsson på Stockholms företagsminnen har skrivit mer.

Clowner

Ja, jag vet att det är old news att clowner är världsaltets läskigaste (förutom mimare alltså), men jag kan ändå inte låta bli att varna för att åka till Helsingborg i mitten av oktober:

16–18 november
Clownfest med Svensk Clowncirkel
För fjärde gången firar Helsingborg Clownfest i samarbete med Svensk Clowncirkel, en organisation som samlar många av Sveriges professionella clowner och clowngrupper. Föreställningar för skolan och offentliga föreställningar ges på Dunkers Kulturhus, utställningsmaterial från olika samarbeten presenteras och familjemingel och gästspel för alla åldrar utlovas. Detaljprogram klart i oktober. Kom och var med och upplev att clowner är mer än röda näsor. Detaljprogram färdigt v 43.

Jepp, clowner är definitivt mer än röda näsor... de är ren och skär ångest! Min största clownångest upplevde jag dagen efter min 30-årsdag. Jag hade haft fest och var trött och ganska bakisrädd. Lyfte på dörrmattan när jag städade den mycket stökiga fest-lägenheten och hittar en pin med en galet glad clown och budskapet "Clowner utan gränser!" Att medelåldern börjar på det sättet är väl ändå inte rättvist?

Bitterhet i Facebooks kölvatten...

Facebook är konstigt. Några iakttagelser:

1. Facebook är som högstadiet. Flest kompisar och glammigast sida (= skåp i högstadiet) vinner. Resultatet bli att man (jepp, jag också) tackar ja till/bjuder in folk man nästan inte vet namnet på att vara kompis.
2. Facebook passar utmärkt för att kokettera med sin upptagna, busy och hektiska livsstil. Statusmeddelandena hos mina vänner är för det mesta av typen "NN is very tired from working night and day" eller "NN is running from work to a very hardcore hour of spinning".
3. Facebook gör mig litet ledsen. Ibland när man går in på kompisars sida med most-likely applikationen inser man att man överhuvudtaget inte finns med på deras listan. Då blir man ju litet ledsen. Nähä. Jag är tydligen inte most likely att vare sig göra dig extra glad eller festa som ett djur. Jag är tydligen inte most likely att göra nånting som är värt att minnas what so ever.

Jag spår bitterhet i Facebooks kölvatten...

Volumiously challenged

Smokingfester är svåra grejer. Att svara på frågan "Vad har man på sig" är ju lätt som en plätt. Den svåra frågan är var man hittar den där snygga klänningen? Särskilt om man inte är size 0 (vilket Trinny och Susannah i BBCs What not to wear antagligen hade uttryckt som volumiously challenged).

Hoppet står till Östermalm. Där kanske jag kan hitta nåt. Det finns ju ändå plenty av ganska volumiösa svärmödrar (typ) som måste gå på bröllop och smokingfester. Nåväl, om jag inte hittar nåt på Östermalm finns det ganska många ställen i närheten där jag kan trösta sig med en drink.

Åh nej, jag håller sakta men säkert på att bli en tjock, drinkpimplande östermalmsk svärmor!

Det autistiska huset

I dagens SvD finns en artikel om att man tar på sig ett stort ansvar när man köper ett gammalt torp. Byggnadsantikvariern Vicki Wenander säger bland annat:

"Jag brukar råda folk till att inte göra någonting när huset väl är köpt. Låt objektet berätta sin historia."

Jag undrar så vad mitt torp försöker säga mig med gräset som växer ur golvet/väggen i köket. Varför kan inte Brunnsstugan tala ett västerländskt kulturspråk? Kanske är det autistisk.

Kalhyggen - svar på tal

Min kompis Cina vet svar på alla naturfrågor. Så här gick vår mailväxling i frågan:

Cina: Jag tror att man sparar träd för djurens skull, t.ex. kan det ju bo en uggla där, och småkryp.
Jag: Ugglan förstår jag, men varför kan inte småkrypen bo i stubbarna?
Cina: För att det kanske är en sort småkryp som gillar att bo i död ved
(goth-krypen) och en annan sort som gillar att bo i träd?

Kalhyggen

Kan någon tala om varför man alltid lämnar några träd kvar när man gör ett kalhygge. Det måste ju finnas en anledning. Rent estetiskt vore det väl ändå bättre att ta bort alla när man ändå håller på?

Saker jag glömmer med vintern

Varje år kommer det en dag på hösten då jag blir varse saker jag glömt med hösten/vintern sedan förra året. Att jag får elektriska stötar av i princip allt - till och med träbitar, att håret blir elektriskt och står rakt upp - hela dagen, att skinnet i ansiktet blir så torrt att det nästan trillar av och att tungan fastnar på isglassen.

Å andra sidan är det snart december och då är det både min födelsedag, julafton och nyårsafton. Värsta bästa!

Dumma, dumma Kollikock-Mulle

En gång när jag var liten rev jag loss litet mossa från en sten och satt och pillade med. Då sa skogsmulle:

"Kollikock! Det tar 80 år för den där mossan att växa tillbaka. Det där var inte bra gjort!"

Nu har jag kollat upp det där och det är inte sant. Mossa växer mycket snabbare. Ganska taskigt att säga så för det skapade faktiskt en hel del barnaångest. Rätt åt Mulle att han numera är helt utkonkurrerad av World of Warcraft!

Barn som farthinder

Skolpoliser är gulligt. Men varje dag när jag passerar Årstas tänker jag på hur farligt det måste vara för de små barnalungorna med alla avgaser. Och hur lätt de kan bli överkörda. Men bilarna saktar ju in när det står en skitgullig liten unge i orange regncape mitt i gatan. Fyller onekligen sin funktion som farthinder.

Tindra och Blossa

Jag blev så sugen på glögg när jag läste om den nya Tindra. Namnet är toppen. Tindra och Blossa. Det är ju precis, precis så man vill vara i juletid. Tindrande med blossande kinder. Längtar, längtar, längtar!

Smal med vita tänder...

I morgon får jag nycklarna till mitt alldeles egna lilla torp. Brunnen är full med kolibakterier och extrema mängder fluor. Gissa jag kommer bli size 0 och samtidigt få extremt vita tänder. Fort som en fart. Kanske öppnar jag en modellskola på den sörmländska landsbygden...

Snygga unga religiösa

De frireligiösa har hottat upp sig himla mycket tycker jag. Alla är snygga, unga och lite sexy. Knutby är ju klassiskt - unga skitsnygga och, verkar det, relativt promiskuösa. Häromdagen satt jag på bussen två säten ifrån ett frälsispar. De var sådär fräscha och glada så att jag nästan blev rädd. Undrar om de aldrig är ledsna. Om de blir det kanske de spelar "Ovan där". Det måste vara alla tiders klämmigaste sång. Ska försöka komma ihåg den nästa gång det blir grått.

Nej, nej, nej!

Käre gode Gud, säg att det är ett skämt! Foppatoffeln tar över världen. Nu som skjorta! Snälla, låt mig slippa! Jag vill inte.

Läskiga ingenting

TT skriver att "astronomer har konstaterat ett gigantiskt ingenting i universum. Ett hål i rymden har visat sig vara utan någon som helst materia." Jag gillar inte den typen av nyheter. Det gör mig nervös att det finns ställen där det inte finns nånting alls. Kan ingen förklara för mig vad ett gigantiskt ingenting är.

Kul knarkbus!

Jag gillar inga andra droger än snus och alkohol, men det här är ju ändå ett otroligt kul bus! Att använda naturen som kanal är underskattat.

Sarkofag

Ett av mina favoritord är sarkofag. Dels ligger det väldigt bra i munnen, dels har det en så högtidlig och sorglig betydelse. Praktfull likkista känns liksom ännu mer än bara likkista.

Ordet minner mig också om Tjernobyl. En rysk kvinna som heter Ilena Filatova har tagit fantastiska bilder från Tjernobyl. Hon åkte motorcykel in i den förbjudna zonen och fotograferade platserna som lämnades så plötsligt och hur naturen tagit över spökstaden. Den här är min favorit.

Motsägelsefulla ord

Idag har Stockholm City ordkonstruktionen "tjuvdumpa" på sin förstasida. Det tycker jag är kul. Att kombinera ett ord som betyder att olovligen tillägna sig något med ett som betyder att man lämnar något ifrån sig är snyggt. Och litet konstigt. Nästan som företagsnamnet GoStay! Känns litet ambivalent. Go! Nä förresten jag ångrar mig. Stay!

Fiffigaste kroppsfunktionen

Kroppen är finurlig på många sätt. Att man inte behöver tänka på att andas in och ut, att blodet pumpar runt utan att man behöver hjälpa det på traven, eller att man blir sugen på sånt kroppen behöver (blodpudding=järn, apelsin=c-vitamin, lakrits=natrium).

Men det fiffigaste måste väl ändå vara att man kan stå på tå! "Åh vad synd, jag når inte chipsen som nån idiot lagt på översta hyllan. Men vänta... jag ställer mig på tå, då når jag!"

Foppatoffeln måste dö!

Nu får det faktiskt vara nog. Sommaren måste ta slut! Foppatoffeln måste dö! Jag är helt med på att man kan ha olika smak. Men jag är ledsen, det finns inget snyggt i en Foppatoffel. Ingenting! Det är en ful farsot för sommarfötterna. Foppa borde straffas för att ha tagit dem till Sverige. Tur att det snart är höst!

Fiffiga ord

Ord med flera betydelser är toppen. Det allra bästa är när de kan betyda två olika saker i samma mening. Bästa exemplet idag "Ett jordskalv skakade på morgonen Chile!" Det är ju makalöst snyggt. Men det tycker antagligen inte chilenarna...

Mythbusters

Jag älskar Mythbusters på Discovery Channel. De testar såna där grejer som jag funderar över varje dag, som t ex om det är möjligt att klättra upp för en skyskrapa med hjälp av sugproppar (ja, men man måste vara mycket stark), ta sig in ett kassaskåp med hjälp av ett stetoskop (ja, men det tar lång tid) eller om långbenspindlar egentligen är de allra mest giftiga, men att de inte kan ta sig genom mänsklig hud (nej).

Jag tror att jag ska maila mina bästa matmyter till Mythbusters och be dem kolla.

- En jordnöt innehåller lika många kalorier som typ 4 kilometer gurka
- Gurka innehåller mer vatten än vatten självt
- När man äter blekselleri gör man av med mer kalorier än man får i sig

Det trista med den sista myten är ju att enda sättet att äta blekselleri är tillsammans med groteska mängder blåmögelost och Bloody Mary...

Seriösa kandidater slåss inte på krogen?

Igår valde SSU ny ordförande. Inget dramatiskt val kan tyckas då kandidaterna likt Bill och Bull eller Piff och Puff var rörande överens om det mesta.

Kul grej dock. P1 morgon frågar båda kandidaterna "kommer du att slåss på krogen?". Båda kandidater svarar mycket seriöst "alla som känner mig vet att jag ägnar all min fritid åt politik och studier" typ.

Det tycker jag är intressant. Finns det överhuvudtaget på kartan att slåss på krogen? Ligger det i farans riktning? Jag tänker att jag inte ens om hundra år kommer att bli lika politiskt korrekt som en SSU-ordf, eftersom jag nog ändå helt sanningsenligt skulle svara ett plain NEJ på den frågan.

Aha, kanske därför jag aldrig lyckades göra en politisk karriär...

Gråta över rätt saker

Jag tänker att jag ska börja gråta över rätt saker. Krig, djurplågeri, ont i magen och sånt. Saker jag ska sluta gråta över:

1. Extreme home makeover.
2. När allting ordnar sig i TV3s Lyxfällan (meh hallå, hur troligt är det att de säger: "Tyvärr har du misslyckats med att reda upp din ekonomi. Vi måste alltså använda vår fullmakt och sälja allt du äger. Nu bor du på gatan. Sorry!").
3. Små barn som går luciatåg, har svårt att stå still och sjunger falskt.

Skägg

Idag är jag litet avundssjuk på möjligheten män har att så fullständigt förändra sitt utseende med ansiktsbehåring. Skägg är kul. Kom att tänka på min gamle skäggprydde kollega Mikael som senast vi träffades berättade att han tänker på mig varje gång han borstar tänderna. Detta efter att jag vid något tillfälle ordat om att skägg kan lukta surt om man inte tvättar det. Det finns ju så nära munnen och ibland är man jättehungrig och då går det väldigt snabbt när man äter och mat kan hamna utanför munnen. I skägget. Och gammal mat luktar äckligt.

Vem eller vad gör oss lyckliga?

Bra ledare i dagens SvD om att lycka inte bör vara politikers mål. Patrik Krassén skriver bland annat "Det är positivt om politiska beslut kan stödja sig på forskning och erfarenheter, i stället för på gissningar. Men politik är inte vetenskap. Viktigast är kanske frågan: vill man hellre själv ha ansvar för att skapa sin lycka, eller vill man att det ska vara politikernas uppgift?"

Jag håller helt med och kommer att tänka på programmet Salzinger i P1 som i torsdags handlade om lycka. Programledaren konstaterar i inledningen att Bhutan är det enda land i världen där lycka är den centrala utgångspunkten för allt regeringen gör. Tilläggas ska också att Bhutan är ett av världens fattigaste och mest slutna länder (TV tilläts till exempel först för åtta år sedan). I programmet intervjuas Micael Bindefeld som varit i Bhutan. Han säger bland annat "De är lyckligt ovetande om saker som gör oss olyckliga" och "Jag är inte säker på att de inser hur lyckligt lottade de är".

Men vem ska avgöra vad som gör buthaneserna lyckliga? Är det inte litet förmätet av oss att sitta och hävda att de ska vara glada över att inte ha blivit exponerad för vissa saker som vi inte gillar? Jag tror inte ett spår på att människor var lyckligare förr. Att byta utveckling och välstånd mot fattigdom och armod tycker jag verkar korkat.

Statsministrar och deras huvudbonader

Njae, det var väl inte särskilt lyckat av Reinfeldt, den där kepsen på Pride? Det är nåt skumt med keps. Nåt som säger "Jag känner mig cool och det här är mitt försök att visa det". Funkar sådär. Vad är de för fel på fiskarmössan? Både fin och funktionell tycker jag.

Men Reinfeldt kommer i alla fall aldrig att slå Göran Persson och hans mössa. Men den är ju å andra sidan så bisarr att den blir galet rolig!

Sensommar = helt orimlig framtidstro

Det är nåt konstigt med sensommaren. Ända sedan jag var liten har jag alltid upplevt sensommaren som en tid av enorma möjligheter. Inte bara det där att man får en ny snygg skolväska utan också allt det där andra som planeras inför hösten.

Varje sensommar sedan jag var typ 7 år har jag föreställt mig en höst då jag helt utan knorr stiger upp tidigt på morgonen, äter en ordentlig och nyttig frukost, idrottar tre gånger i veckan, håller mig uppdaterad med såväl skön- som facklitteratur. I drömvärlden umgås jag mer med mina vänner, fixar i min lägenhet, bakar och gör långkok.

Vad är det egentligen som gör att jag alltid glömmer de där oktoberkvällarna då jag inte förmår annat än att grina? Då jag bara vill ligga i sängen, under täcket, oavsett tid på dygnet. Hur kommer det sig att jag på sensommaren lyckas lura mig själv om något annat? Varje år! Sedan 30 år tillbaka. Nåt skumt är det.

Kanske som det där de säger om att föda barn. Det gör skitont, men det är liksom ordnat så att de som föder barnen inte kommer ihåg smärtan. För annars skulle ingen kvinna vilja föda mer än ett barn. Kanske är det så med sensommaren/hösten. Om man verkligen kom ihåg hur jävlig hösten kan vara skulle man bara orka en. Och det vore ju förfärligt, för vem skulle då dra in alla stålars till julklappar?

Reinfeldts användbara presenter

Det verkar som att Frederik Reinfeldt gillar att ge bort användningsbara saker när han ska uppvakta folk. Prinsessan Victoria fick en flat-TV när hon fyllde år och idag läste jag att Bush hade fått en röjsåg när Reinfeldt var och hälsade på.

Jag funderar över hur presentskåp kommer att se ut i framtiden. Som t ex de som kantar korridorerna i stadshuset och idag är fyllda med typ teserviser från Ryssland, gigantiska stadsnycklar och oformliga glasskulpturer. Vad händer om Reinfeldts linjer slår igenom på bred front? Vad kommer de där skåpen då att innehålla - nästrimmare, vattenkokare och bandsågar?

Back in business. The rabbit business.

I slutet av min semester, på lågvarv, tänker jag på hur osmart Stockholms utrotningsenhet är. Ja, jag vet att kaniner i stadsmiljö är ungefär som råttor och duvor, bara med snyggare outfit. Men hur smart är det att i SvD säga saker som ”Förra veckan när jag var ute som hastigast blev det 35 kaniner på två morgnar. Problemet är att man får gå fram och tillbaka och leta tillfällen när man kan skjuta. ”

Ojojojoj, vad ledsen jag är för er skull…

Som sagt, jag vet att de är skadedjur, men när jag ser de där små, små, små svarta kaninerna vill jag bara ta hem dem, mata dem och krama jättehårt (easy Lennie, easy…) Och ja, jag vet att om jag inte skärper mig kommer jag antagligen att dö omgiven av 74 kaniner (och förhoppningsvis några marsvin) som, om det går lång tid innan någon hittar mig, har börjat äta av min kropp. I så fall kommer det också att växa träd in genom lägenhetsfönstren. Uhu!

Äntligen semesterfrid!

Igår frågade en god vän något oroat om jag var ledsen eftersom jag var så tyst och tillbakadragen. Litet spooky hur snabbt semesterfriden förändrar ens framtoning. Mildheten lägger sig som en flanellfilt runt såväl kropp som själ... Zzzzzzzz...

Sluta titta på mig!

Jag blir tokig. Gotlandspolisen testar enligt SR Gotland ett nytt övervakningssystem som gör det möjligt att identifiera enskilda individer i folksamlingar på flera kilometers avstånd. Detta är inte längre ett sluttande plan. Det är ett stup. Sluta äta av min integritet! Grrrr!

Linneträsket och skornas Carola

Grejen är att man ganska lätt ser utklädd ut om man är klädd i linne från topp till tå. Detta gäller särskilt män. När jag ser en Linneman tänker jag nästan alltid "aha, här spelas det in en film om Skagenmålarna. Undrar vars resten av skådespelarna är".

Linnekvinnor ser mer ut som att de vill förverkliga sig själva och därför behöver luftiga kläder som inte skaver när allting annat gör det.

Ytterligare en anledning till att linnekostymer är svårburna är valet av skor. Jag tycker att sandaler (klassiska i skinn utan strumpor) funkar utmärkt, men herrsandalen verkar vara skornas Carola - man antingen hatar eller älskar. Ett alternativ för de modiga alltså.

Ångest på Donners plats

Igår såg jag Staffan Westerberg och Björn Ranelid samtidigt på Donners plats. Det var en mycket märklig upplevelse. Ganska nära ångest.

Gotland fjäskar

Gotland fjäskar med mig och jag kan inget göra. I flera dagar har jag sökt stå emot ringmurar, klängrosor och pastellfärgade putshus. Men nu går det inte längre. Gotland är svårslaget och jag vill genast flytta hit och leva ett sånt där härligt och kravlöst liv. Risken är naturligtvis att jag skulle fastna i linneträsket och börja drejja och bli skrämmande lik Lena Linderholm. Kanske skulle jag vara tvungen att ha hennafärgat hår och engagera mig i Gotländska NGOs. Och uttrycka att mitt liv var rikt, sinnligt och sensuellt. Hu!

Gårdagens Almedarling

Finfina Almedalsbloggen korade igår årets mest rättmätiga Almedarling. Allsången var så kul så kul. Massorna gick sig som vanligt bort i tok av "Vi hade vunnit valet om Ullsten varit kvar".

Ingen glass

Ingen glass från flygvärdinnorna idag inte. Däremot en mycket smooth resa. Hurra för det!

Gotland

Det tar bara 25 minuter att flyga till Gotland. Det är mycket bra! Förra gången jag åkte dit fick man en glasspinne av den snälla flygvärdinnan.

Snoop Dogg bryr sig om miljön. Faktiskt!

Åhhh, jag är så kluven till Live Earth. Artister som uppträder för miljö eller mot växthuseffekt eller vad det nu är. På nåt sätt blir det så fånigt.

- Hej jag heter Snoop Dogg, jag sjunger för miljön. Hoppas den blir bättre.

Funkar sådär. Men kanske är det så att om Snoop Dogg säger att man ska släcka lampor och bara duscha tre minuter så kanske folk gör just det.

Men tänk vad sjukt det skulle vara om han sa det! Funkar inte så bra ihop med hans stil. Mer en Sting-grej tycker jag.

Ilar i tänderna? Någon?

Jag gillar inte att gå till tandläkaren och ganska ofta tänker jag på vilka slags människor det är som väljer att bli tandläkare. Jag tänker att man kanske fastnat i det där stadiet av barndomen när man ofta lekte begravning och på allvar övervägde om det var moraliskt korrekt att döda en myra för att sedan få arrangera en begravning (eller var det bara jag...). Kommer inte ihåg om det var den ogreppbara tanken på döden eller själva arrangerandet av ceremonin som lockade. Antagligen ceremonin eftersom mina myrbegravningar alltid hade ett ganska utagerande middagsmoment med efterföljande dans.

Vid tvekan om tandläkares bevekelsegrunder läs här

Gubbe vs. farbror

En fråga som brytt min hjärna en stund är vilken skillnaden är mellan en gubbe och en farbror. Nu har jag kommit fram till att gubbe vare sig handlar om ålder eller kön till skillnad från farbror. Gubbe är mer som ett mentalt tillstånd man befinner sig i om man gillar Cello, Kar de Mumma, Karl Gerhard, att sylta och safta, göra kalvstek och titta på BBC-produktioner om Nero.

Farbrorn figurerar i den fysiska världen. En av de mest sympatiska av farbröder är Pompom-varianten. Han går runt i kvarteret, svänger sin käpp och nynnar pompompompom. Den farbrorn gillar också att bjuda damerna på portvin.

Hur straight är Clark Kent?

Idag rubbades en del av min världsbild. Jag har alltid förutsatt att Clark Kent är gay och att det är därför han inte vill ligga med Lois Lane. Men min kompis Kris hävdar att han bara är litet blyg.

Öken - primtalsöken!

För ett tag sedan lärde jag mig att det tydligen finns enorma primtalsöknar. Öknarna är alltså de mellanrum som finns mellan primtal, t ex mellan 61 och 67. När primtalen blir riktigt stora blir också mellanrummen enorma.

Det som är kul är hur man kom på namnet primtalsöken. Jag tänker att matematikerna stod i en cirkel när de kom på ett riktigt stort primtal och innan de kom på nästa var det bara tomt.

Matematiker 1: Meh! Jag ger upp. Vi hittar aldrig nästa primtal. Detta är ju öken!

...efter en ganska lång stund...

Matematiker 2: Vänta! Jag har det. Nästa primtal är x (ja, jag har ju ingen aning om vilket tal det var...)
Hela matematikergruppen: Hurra! Vi har överlevt primtalsöknen!

Gör det inte!

Gör det inte Tilde! Gör det inte!

Bröllopsbilder

Det är kul att kolla på bröllopsbilder. Kul att fundera över hur folk tänker när de ska ta de där bilderna. Undrar om de själva sitter hemma och diskuterar sig fram till att jo, vi ska nog ändå sitta i gräset och dricka vin ur asfula silverpokaler (som vi aldrig tidigare har och aldrig någonsin igen kommer att använda). Eller om det är fotograferna som kommer med förslagen. Och hur går det i så fall till när han/hon lägger fram sina förslag?

Fotografen: Jo, jag tänkte att det skulle bli fint om du Inga-lill liksom ser ut som om du vill äta upp Lennart. Och du Lennart ser litet sådär urskuldande ut, typ "ja-vad-ska-man-göra-nu-är-man-fast-i-äktenskapsträsket".
Lennart & Inga-Lill: Jaaaa, vilken bra idé. Du är verkligen påhittig!

Och sen ska de kolla på den där bilden resten av sitt äktenskap...

Glitter

Det finns få saker som så effektivt dämpar ett depressivt sinnelag som shopping. Finfin guldglittrig ögonskugga till exempel. Inte för att livet blir så mycket enklare, men litet roligare ögonlock får jag i alla fall.

Hur sjuk får man bli?

Kd har haft riksting. Abortfrågan debatteras som vanligt. Så här skriver DN: "Rent makabert blev det när Irma Wright, ordförande för senioravdelningen i Göteborg, berättade hur hon som gynekolog 1974 tagit hem en burk med ett tolv veckor gammalt aborterat foster i formalin för att visa sin lille son, som genast identifierade fostret som en "dödad bebis"."

Jag vet inte om man ska skratta eller gråta. Det enda jag vet är att nån borde arrestera och spärra in Irma Wright. Och sonens terapeut lär ju skratta hela vägen till banken...

Att fastna i smak

En konstig grej. Nånstans i medelåldern verkar man fastna i mat- och inredningssmak. Man liksom slutar ta till sig nya influenser i den åldern och fortsätter gilla det som råkar vara populärt just när man är mellan 40 och 50 år. Sen fortsätter man gilla det tills man dör typ. Är man född på 1940-talet är man fast i den frääääääscha italienska matkulturen som blev populär i Sverige i slutet av 80-talet. Och 60-talisterna kommer nog aldrig sluta inreda i 2000-tals förbannelsen ek. 2030 kommer varenda ålderdomshem ha pilasterhyllor och mosaikkakel. Hu!

Har arkeologer ingen humor?

Min kompis Wille kom med en intressant tanke i helgen. Hur kommer det sig att arkeologer alltid hävdar att alla saker de hittar jämt har nån slags mening. Typ, de här konstiga figurerna gjorde man för att tillbedja gudarna och be om regn. Det kan ju också ha varit så att den som gjorde de konstiga figurerna bara gjorde det för att de såg sjukt kul ut.

Ögonbrynen

En sak jag tänker på ibland är att jag kanske skulle skaffa nya ögonbryn. Ja, forma dem alltså. Men det gör ju så sjukt ont att plocka ögonbrynen. Det enda tillfället jag tänker att jag skulle kunna göra det är om jag är ganska berusad. Men det verkar riskabelt. Dessutom skulle snygga ögonbryn liksom inte passa min övriga stil - snygga bryn funkar sådär med skrynkliga kläder och oputsade skor. Kanske ska börja stryka mer.